Det är rätt tidig morgon och jag är sjukt pigg!
Tur det eftersom jag snart ska till jobbet :)

De senaste 2 veckorna har jag börjat komma ut och springa mer, vilket är hur skönt som helst.
Vet ni vad det bästa är?
Under tiden jag springer känner jag nästan aldrig av mitt knä!
Det även om jag springer i skog eller på lite hårdare underlag. Min läkare sa till mig att jag absolut inte ska springa på asfalt/för hårt underlag om jag får ont. Men sen sista operationen förra året så har det bara blivit bättre!
Jag får fortfarande små hugg ibland om jag råkar vrida knät, men det är i alla fall överkomligt.

Nu är mitt mål att jag ska klara av att springa längre distanser. För än har jag inte utmanat mitt knä alltför mycket.

Vet ni förövrigt en annan sak?
Om 46 dagar också vi till LA! Sjukt kul!

Nu ska jag börja göra ordning mig för jobbet.
Hejsvejs!

Igår var jag och Andreas ute och sprang. Tog oss bort till det närmaste löpspåret hos oss. Det blev 3,8km (drygt 1km gång) och jag kände absolut ingenting i mitt knä! Känner inget idag heller.. Yeay!

Tog bort mina plåster och min tejp häromdagen. Ser rätt fint ut under ändå :)

Sitter och väntar på bussen. Sjukt varmt ute, väldigt skönt :) Känner mig väldigt somrig idag och bara allmänt lycklig!
Skolan är SLUT. 2 år av slit är.. Slut! Tiden har verkligen bara sprungit förbi. Det är en riktig klyscha, men väldigt sant.

Nu ska jag iväg och se fotboll. P18-Älvsjö. Får man inte spela fotboll, så får man titta istället! :) Ska bli kul att se Pauline spela, det har jag inte gjort sen jag drog av korsbandet för snart 3 år sen. Då spelade vi i samma lag. Skillnad nu. Korpen mot division 2, haha.

På tal om knät så mår det rätt bra ändå. Svullnaden är nästan helt borta och jag kunde för första gången sen i måndags röra mig obehindrat på natten.
Jag är ännu rätt stel och kan inte böja benet så mycket. Men det tror jag är plåstrens fel, för det tar emot när jag försöker.
Kan nästan gå obehindrat vid vanlig gång, har svårt med trappsteg och höga kanter.
Känns skönt att det går så fort däremot, snart springer jag igen ;) (om 3-4 veckor iallafall)

Jag har gått igenom 3 artroskopier, men har nog aldrig innan (vad jag kan minnas) känt såhär.
När jag har suttit med benet lite böjt och sen ska räta ut det, så "knäpper" det till i senan i knävecket och det kan även vara svårt att räta på benet.
Är det någon som känner igen sig i det, som läser?

Gissar på att det kommer försvinna, däremot är det lite obehagligt :)

Den här artroskopin var ingrepp nummer 4 i mitt vänstra knä och förhoppningsvis den sista.

Jag var på plats på sjukhuset vid 8.30, fick byta om och träffa narkosläkaren. Därefter fick jag tabletter och dropp.. Sen var det bara att vänta och vänta och vänta.
Vet ej exakt tid, men strax efter 10 fick jag prata med min läkare (utan tvekan den absolut bästa jag haft, aldrig känt mig så trygg på ett sjukhus!), då bestämdes det att skruven skulle tas ut då jag störde mig på den.

Operationen före min drog ut på tiden, så först vid 11 fick jag gå in till operationssalen.
När jag väl ligger där hissar dem upp mitt ben i luften för att tvätta det. Mitt i allt sticker min läkare in huvet och säger "vi ska ta bort skruven på Moa också, så jag behöver kniv och gaffel". Sen paketerar dem in hela mitt ben och jag får nåt smärtstillande som gör att hela kroppen börjar snurra.
Sen somnar jag på ca 15 sekunder. Är tydligen väldigt lättsövd :)

Vaknar till inne på uppvaket vid halv 1, är så fruuuuuktansvärt trött, men störde mig extremt mycket på syreslangen i näsan, så satt mig upp lite och fick ta bort den.
Sen fick jag vänta igen.. Fika och gå och byta om. Sen vänta ännu mer.

Strax innan 15 så får jag prata med min läkare och han berättar vad han sett och hur mitt knä såg ut.
Tydligen såg man inte ens att mitt korsband var konstgjort, såg precis ut som det vanliga. Brosket som hade lyft på sig vid x-bandsop låg precis rätt och jag hade haft någon liten broskskada på insidan av lårbenet som kroppen läkt av sig själv.
So far, so good. Men vad var felet då?
Mest troligt berodde det på en liten "knöl" i knät. Den skulle inte vara där och kunde flyttas på. Så den plockades självklart bort och nu ska jag hålla alla tummar och tår att det var problemet! :)

Efter det fick jag recept och sen gå hem. Mycket skönt! Sen att resan hem tog 2 timmar bara för den förjävliga stockholmstrafiken, det orkar jag knappt kommentera... :)

Fick flera gånger höra att jag blivit en riktig veteran på det här. Känns bra! Eller....? Haha. Jag var en av de lugnaste patienterna inför en operation. Men jag börjar ju tråkigt nog vänja mig vid det här.
Förhoppningsvis behöver jag inte fixa mer, om nu mina knän bara vill hålla sig hela!

P.s Tacka vet jag is. Det underlättar verkligen! D.s

Nu ligger jag hemma i sängen, hatar stockholmstrafiken. Det tog nästan 2 timmar att åka Norrtälje - Fruängen, tur att jag inte hade så himla ont.

För att komma till sak. Jag hade nån typ av "knöl" i knät som satt bakom korsbandet om jag fattade det hela rätt. Den tog läkaren i alla fall bort och nu hoppas jag att jag blir bra!

Skriver bättre från datorn sen. Så sjukt trött nu...

Sitter i bilen och är påväg mot sjukhuset nu. Snart smäller det! Wish me luck :-(