När jag sitter på balkongen och tittar ut, solen lyser från en klarblå himmel och det riktigt känns som sommar, då får jag en känsla av att jag bor utomlands och inte i en förort i södra Stockholm.

Det är torsdag och röd dag. Jag är ensam hemma till söndag, då min sambo har åkt ut till familjens lantställe med jobbarkompisar. Sjukt tomt här. Men jag får väl passa på att storstäda och njuta av att vara ledig, blir nog den enda gången den här sommaren som jag är långledig.

Mitt knä läker ihop fint och jag känner mig bättre hela tiden. Nu längtar jag bara till jag får börja springa igen! Har satt ett litet mål för mig själv, men det får ni veta lite senare!

För övrigt så har jag bestämt mig för att försöka ta upp ridningen igen. Kanske efter sommaren när mitt knä är lite mer tränat igen. Jag saknar verkligen att hålla på med någon idrott. Gymmet är ju verkligen tråkigt i längden.

Sen jag pajade knät har jag inte kunnat göra så himla mycket, var medryttare vintern 10/11 och det var hur mysigt som helst. Så ska försöka lösa det här i Stockholm med.

Får jag inte spela fotboll, så måste jag hitta något annat att syssla med :)

Har suttit och kollat på bilder från Gunnorp 2007. Det var tider det, haha. Gunnorp är fortfarande världens bästa ridläger, så det kan jag verkligen tipsa alla om! :)

Nu ska jag bege mig ut i solen, har i nuläget 25 grader i skuggan här hos mig. Hej hej sommar!

P.s Grattis Sverige på din dag! D.s  

Finaste Tickelinn! :)

Tog bort mina plåster och min tejp häromdagen. Ser rätt fint ut under ändå :)

Sitter på tåget mot Stockholm och hem till min fina sambo.
Har jobbat måndag-tisdag och sovit borta, så längtar hem nu.

Igår var jag på bio och såg baksmällan 3 med Pernilla och Jonas. Skrattade så jag grät emellanåt. Fantastiskt rolig film! :)

För övrigt ska jag plocka bort mina plåster idag. Ska bli kul att se hur det hela ser ut! De skulle sitta på i 1v, det vill säga till igår. Men vill fixa det hemma och sköt på det en dag.

Ha det fint!
Hejsvejs

P.s upptäckte att jag måste ändra min header, pluggar inte längre D.s

Sitter och väntar på bussen. Sjukt varmt ute, väldigt skönt :) Känner mig väldigt somrig idag och bara allmänt lycklig!
Skolan är SLUT. 2 år av slit är.. Slut! Tiden har verkligen bara sprungit förbi. Det är en riktig klyscha, men väldigt sant.

Nu ska jag iväg och se fotboll. P18-Älvsjö. Får man inte spela fotboll, så får man titta istället! :) Ska bli kul att se Pauline spela, det har jag inte gjort sen jag drog av korsbandet för snart 3 år sen. Då spelade vi i samma lag. Skillnad nu. Korpen mot division 2, haha.

På tal om knät så mår det rätt bra ändå. Svullnaden är nästan helt borta och jag kunde för första gången sen i måndags röra mig obehindrat på natten.
Jag är ännu rätt stel och kan inte böja benet så mycket. Men det tror jag är plåstrens fel, för det tar emot när jag försöker.
Kan nästan gå obehindrat vid vanlig gång, har svårt med trappsteg och höga kanter.
Känns skönt att det går så fort däremot, snart springer jag igen ;) (om 3-4 veckor iallafall)

Jag har gått igenom 3 artroskopier, men har nog aldrig innan (vad jag kan minnas) känt såhär.
När jag har suttit med benet lite böjt och sen ska räta ut det, så "knäpper" det till i senan i knävecket och det kan även vara svårt att räta på benet.
Är det någon som känner igen sig i det, som läser?

Gissar på att det kommer försvinna, däremot är det lite obehagligt :)

Jag kan från och med idag titulera mig Internationell Resekonsult.

Jag har numera:
TRAC-diplom
IATA-diplom
IATA/Harvard business school-diplom
Amadeus-diplom
Galileo-diplom
Worldspan-diplom
Vings bokningssystem-diplom
Fritidsresors bokningssystem-diplom

Och är så sjukt stolt över mig själv!!!!

Grattis Moa! Tack Moa!

Den här artroskopin var ingrepp nummer 4 i mitt vänstra knä och förhoppningsvis den sista.

Jag var på plats på sjukhuset vid 8.30, fick byta om och träffa narkosläkaren. Därefter fick jag tabletter och dropp.. Sen var det bara att vänta och vänta och vänta.
Vet ej exakt tid, men strax efter 10 fick jag prata med min läkare (utan tvekan den absolut bästa jag haft, aldrig känt mig så trygg på ett sjukhus!), då bestämdes det att skruven skulle tas ut då jag störde mig på den.

Operationen före min drog ut på tiden, så först vid 11 fick jag gå in till operationssalen.
När jag väl ligger där hissar dem upp mitt ben i luften för att tvätta det. Mitt i allt sticker min läkare in huvet och säger "vi ska ta bort skruven på Moa också, så jag behöver kniv och gaffel". Sen paketerar dem in hela mitt ben och jag får nåt smärtstillande som gör att hela kroppen börjar snurra.
Sen somnar jag på ca 15 sekunder. Är tydligen väldigt lättsövd :)

Vaknar till inne på uppvaket vid halv 1, är så fruuuuuktansvärt trött, men störde mig extremt mycket på syreslangen i näsan, så satt mig upp lite och fick ta bort den.
Sen fick jag vänta igen.. Fika och gå och byta om. Sen vänta ännu mer.

Strax innan 15 så får jag prata med min läkare och han berättar vad han sett och hur mitt knä såg ut.
Tydligen såg man inte ens att mitt korsband var konstgjort, såg precis ut som det vanliga. Brosket som hade lyft på sig vid x-bandsop låg precis rätt och jag hade haft någon liten broskskada på insidan av lårbenet som kroppen läkt av sig själv.
So far, so good. Men vad var felet då?
Mest troligt berodde det på en liten "knöl" i knät. Den skulle inte vara där och kunde flyttas på. Så den plockades självklart bort och nu ska jag hålla alla tummar och tår att det var problemet! :)

Efter det fick jag recept och sen gå hem. Mycket skönt! Sen att resan hem tog 2 timmar bara för den förjävliga stockholmstrafiken, det orkar jag knappt kommentera... :)

Fick flera gånger höra att jag blivit en riktig veteran på det här. Känns bra! Eller....? Haha. Jag var en av de lugnaste patienterna inför en operation. Men jag börjar ju tråkigt nog vänja mig vid det här.
Förhoppningsvis behöver jag inte fixa mer, om nu mina knän bara vill hålla sig hela!

P.s Tacka vet jag is. Det underlättar verkligen! D.s