Idag firar jag 2 månader med mitt nya korsband! Tiden bara springer iväg, helt galet är det.

På dem här 2 månaderna har jag:

* Gått på kryckor i 5 veckor (varav 4 veckor obelastat på vänster ben)

* Gått från böjning på 60 grader till 130 grader (vid senaste mätning den 8/3)

* Gått från en sträckning på 35 grader till en sträckning på 4 grader (även det senaste mätning 8/3)

* Börjat använda maskiner med vikt (7,5 kg) på gymmet

* Börjat cykla intervaller på cykeln (Fick börja cykla efter drygt 3 veckor)

* Börjat gå helt normalt (efter ungefär 7½ veckor)

* Sen har jag även fått hjälp av min mamma med väldigt mycket i 6 veckor (extra mycket dem 4 första veckorna, när jag inte fick belasta benet överhuvudtaget)

För övrigt så körde jag bil för första gången på över 2 månader i lördags. Premiär! Jag visste hur man gjorde, heja mig! :)

        Lite bilder från hela förloppet. Ligger ungefär i datumordning.

Idag har jag varit i skolan, på en fredag. Det händer inte varje vecka direkt. När jag vaknade i morse var jag helt säker på att det var måndag. Tur att jag hade fel :)

Jag var på gymmet efter skolan och när jag gick därifrån så skakade benen, det ser jag som ett gott tecken. Eftersom det betyder att jag tagit i. Tror jag blivit starkare, det känns som det i alla fall, idag orkade jag 25 tåhävningar på vänster ben. Förut orkade jag typ 10!

Annars idag så har jag letat efter LIA, jag har hittat ett ställe som jag verkligen vill vara på nu. Hoppas jag får något svar, det hade varit kul!

Bjuder på lite bilder från onsdagens slottssprint. Tagna med min nya Canon, men helt oredigerade eftersom jag inte orkar ge mig in på det :)

Nu när jag fått pass stort träningsprogram så befinner jag mig på gymmet 5 dagar i veckan. Det är så himla skönt att komma igång ordentligt och att jag numera kan gå är så skönt.

Idag är det förövrigt 8 veckor sen operation, tiden går så himla fort! På måndag har det redan gått 2 månader. Ännu en milstolpe är då nådd.

Annars så höll jag mitt retoriska tal i tisdags, skönt att det är över nu, men det gick mycket bättre än vad jag någonsin hade räknat med, så positiv överraskning!

Igår befann jag mig i Stockholm och var vid slottet för att se slottssprinten. Så sjukt kul att se det live och inte bara på tv! Men efter att ha varit utomhus i 7 timmar så var jag helt slut sen, så trött har jag inte varit sen jag kom hem från Thailand förra året och då hade jag varit vaken 1½ dygn.

Tänk vad frisk luft kan göra... ;)

Nu ska jag bara ta det lugnt och ladda inför skolan i morgon.

Först: lunch!

p.s bilder från slottssprinten kommer kanske in senare idag eller i morgon d.s

Jag var på gymmet redan klockan 10 i morse och det var riktigt lugnt och skönt. Har sen jag börjat kunna gå med benet rakt fått sjukt mycket träningsvärk och emellanåt kramp i låret. Inte alls så skönt, men jag tror det kommer bli bättre när jag blir starkare.

Känner fortfarande sån himla stor skillnad mellan höger och vänster, skillnaden är inte så tydlig men när jag gör något så känner jag väldigt stor skillnad.

Annars idag har jag inte gjort mycket. Sett på TV, städat och tvättat. Jag städar hela tiden.

Hoppas ni får en fin kväll.

Hej hej

Jag har ägnat kvällen åt att skriva mitt retoriska tal som jag ska framföra på tisdag. Ett tag var det helt låst i huvet och  jag hade inget att skriva om, men sen släppte det och nu har jag i alla fall fått ihop något.
Är ändå hyfsat nöjd med det och jag kan inte annat än att göra mitt bästa. Det känns som om att mitt huvud fortfarande är helt off efter IATA-examen.

Jag har nyss storstädat min lägenhet (blir tokig när det är dammigt) och sagt hejdå till Andreas. Strax ska jag ge mig iväg till gymmet och därefter skriva klart mitt retoriktal till på tisdag. Kämpa Moa.

Gårdagens middag. Hemmagjord hamburgare med bacon & lök creme. Mums!

Jag kan numera räta ut mitt ben. Efter mycket envist kämpande så har det äntligen släppt, så jag kan räta ut mitt ben fullt och gå som en normal människa. Det känns fortfarande lite obehagligt, men det är för att jag inte har vanan inne.

Annars så har dagen ägnats åt att bara ta det lugnt och se på melodifestivalen nu på kvällen. Min lugna kväll byttes sedemera ut till ett fruktansvärt illamående, huvudvärk och stickande ögon eftersom att någon har lyckats med att bränna sönder ett okänt föremål (tippar på något ätbart) i sin lägenhet. Den personen har gjort det så brutalt att det stinker hos mig, det är ingen underdrift, hade ni känt den här doften hade ni inte hjulat av lycka.

Nu har jag varit bitter nog och ska försöka vädra ut här igen.

Hej hej

Idag har det gått 7 veckor sen operation och jag kan numera böja benet 130 grader (mot 119 förra veckan) och det är skönt att något går framåt i alla fall, för sträckningen gör det då inte.

Jag sitter och töjer på knäleden hela tiden, men det går inte att få ut det. Eller nu ljuger jag, det går att få ut det. Men inte när jag står upp och därmed går jag även lite konstigt ännu, blir så less!

Har numera ett hyfsat stort träningsprogram som jag ska träna med själv nu i lite drygt 3 veckor innan jag ska tillbaka igen för uppföljning. Jag kan härmed intyga att jag är sjukt mycket svagare i vänster ben än vad jag är i höger. Mina knäböj som jag gjorde på ett ben (stog på step-up bräda) var en plåga med vänster ben.

Tråkigt nog fick jag även lite känningar på utsida knä där jag fick ont efter att jag sträckte mig i fredags, men det gick över lika fort igen.